Hemsökelse av Jenny Erpenbeck – från Mie

HemsökelseDet finns författare som skapar ett skimmer, dystert, ljust, kärleksfullt, fyllt av obehag, förväntan och aningar. Jag har just läst Jenny Erpenbecks bok Hemsökelse. I varje sida och berättelse förmedlar hon dessa skimmer. Hon för mig in och ur människorna i berättelsen, lilla flickan, trädgårdsmästaren, majoren i Röda armen, barndomsvännen, alla kretsar de kring huset och i naturen runt det. Hon öppnar och stänger ögonblicksbilder, allt i ett flödande skimmer. Jag har lätt att förstå att hon också är operaregissör, längtan, kärlek, sorg och död som kantar människornas levnad.

Hälsar Mie genom mig!

Annonser

Ett hus som huvudperson

HemsökelseJenny Erpenbecks roman Hemsökelse, har ett hus som ”huvudperson”. Från det att det byggs, tills det en dag rivs. Från början av 1900-talet till 1990-talet. Vi är i Nordöstra Tyskland och familjen som låter bygga huset är en judisk tygfabrikör. Kriget börjar och en arkitekt knuten till nazisterna övertar det, flyr när kriget förloras, ryssar ockuperar, östtyska staten fördelar boende osv. Trädgårdsmästaren består. Insprängt i tidens flöde är människornas minnen och öden. Korta, starka sekvenser. 177 sidor, danskt band. Läsvärd.
Jag tänkte när jag började läsa att, oh nej ,inte en bok till om krig och elände. Men det här är knivskarpa skärvor i människors liv, Jag heter inte Miriam var ett öde.

Två bokguldgruvor i Stockholm

Varit på hastigt besök i huvudstaden och ett MÅSTE är tid för mina favoritbokhandlare. Söderbokhandeln och Drottninggatans Bok & Bild. I Söderbokhandeln får jag alltid tips på författare jag aldrig ser i kulturspalterna, som denna gång Petra Hulová, För medborgarnas bästa och i Drottninggatans Bok & Bild ska man gå ner på bottenvåningen. Där har jag tidigare fyndat Marcel Beyer, Spioner och hans Kaltenburg. Denna gången blev det Jenny Erpenbeck, Hemsökelse och A.S. Byatt, De besatta. Sommaren är räddad.