Ett hus som huvudperson

HemsökelseJenny Erpenbecks roman Hemsökelse, har ett hus som ”huvudperson”. Från det att det byggs, tills det en dag rivs. Från början av 1900-talet till 1990-talet. Vi är i Nordöstra Tyskland och familjen som låter bygga huset är en judisk tygfabrikör. Kriget börjar och en arkitekt knuten till nazisterna övertar det, flyr när kriget förloras, ryssar ockuperar, östtyska staten fördelar boende osv. Trädgårdsmästaren består. Insprängt i tidens flöde är människornas minnen och öden. Korta, starka sekvenser. 177 sidor, danskt band. Läsvärd.
Jag tänkte när jag började läsa att, oh nej ,inte en bok till om krig och elände. Men det här är knivskarpa skärvor i människors liv, Jag heter inte Miriam var ett öde.

Annonser