Jag ska hälsa från Stina och Axel

Stina PiperEn slottsresa i Pipers och von Fersens fotspår. Augusti 2015.

Det började förra året med att jag och väninnan åkte till Skarhults slott och såg en utställning: Fem starka slottsfruar genom fem sekler. Och köpte Carin Bergströms bok om Stina Piper. Läste den och tyckte: Hej, där här är ju kul! På Bokmässan 2015 hittade jag Ett ståndsmässigt liv – om familjen von Fersen. Och nu verkar det vara en trend med adelsdamer från 1700-talet, så med kom även, Hedvig Elisabeth Charlotte – hertiginna vid det gustavianska hovet.
von FersenDet roligaste när man börjar på sådana ”nörd”projekt är att följa en tråd – i Carin Bergströms bok skriver hon om en skvallerbok – Svenska Grevar och Baroner – av Lazarus Rothschild, pseudonym för Paul Meijer Granqvist. ”Se & Hör-skrivet” om många gamla adelssläkter. På Kunskapskanalen lyssnade jag på ett författarporträtt – Eivor Martinus om sin bok Barndrottningen Filippa och hennes värld. Och spetsade öronen när Eivor berättade att hon ligger begravd i Vadstena Klosterkyrka

Så vi vill hälsa från Stina och hennes Scheffer i den lilla ”hyddan” de kallade slottet Stora Stora EkEk för och håller med henne om den vackra utsikten över parken och det hemska lilla barnspöket i trappan.
På Skokloster sa vi  ”hej” till de hennes son Magnus Fredrik Brahe (från första äktenskapet med Erik Brahe). Tyvärr var hon själv i klimatrummet (inte klimakterie-) och bara tillgänglig för konservatorer.

Aurora från Königsmarks morfar, Herman Wrangel visade sig vara en av byggherrarna till Skokloster, ett makalöst slott bevarat från 1600-talet.

Axel von Fersen d.y. o d.ä.Sen kom von Fersens – medge att de är stiliga! Och på Löfstad slott fick vi se Axel d.y. väst. Japp, den riktiga! Och Ljungs slott kom vi till en vacker augustidag med blek sol och vind som fladdrade i tunna vita linnegardiner i det gustavianska slottet. Och vi förstod bättre varför Scheffer kallade sitt slott för ”hyddan”.

Filippa, unionsdrottningen, 1394-1430, som var den som gjorde byggnationen av Vadstena klosterkyrka möjlig, hade en helt omarkerad gravvård i klosterkyrkan.

De har inte varit så synliga i verkliga livet, våra kvinnor. Behöver vi inte tydliggöra vår historia mer för de yngre? 

Ett berikande sommaräventyr som resultat av en bok! Som sen gav en till, och en till! Härligt!

Första duellen

Med ojämna mellanrum har jag tänkt mig att ta upp två böcker om samma ämne. Jag gör ofta så innan jag bestämmer mig för vilken av böckerna jag ska köpa. I mitt liv är det inte längre – flest böcker när man dör vinner. Läsningen är det viktiga, inte ägandet.

Att den blir mellan två fackböcker den här gången beror på att jag just nu läser in mig på drottningar, grevinnor och högadel inför en slottsresa som jag och en väninna ska göra i augusti. Filippa ligger begraven i Vadstena Klosterkyrka som vi bl a ska besöka.

Duellen går mellan Filippa – Engelsk prinsessa – nordisk unionsdrottning av Marie-Louise Flemberg och Barndrottningen Filippa och hennes värld av Eivor Martinus.

Den första boken känns som ett forskningsprojekt i bokform. Många hänvisningar, många ”men det går inte att säga bestämt” och mycket kunskap. Den är verkligen bildande, inte bara om Filippa, utan även om England på 13-1400-talet och Norden under unionstiden.

Den andra boken är lättsamt, mer rakt på sak-skriven. Eivor skriver rappt och levande, enkelt och så nära det går Filippa. Det finns inte mycket bevarat av hennes personliga brev. (Om hon skrev dagbok eller privata brev är alla de borta). Även Eivor beskriver unionstiden, Erik av Pommern och Margareta – unionsdrottningen, som adopterade honom.

Filippa – Engelsk prinsessa har jag noterat ca 35 sidor jag ska återkomma till inför vår resa. I Barndrottningen är det 4 som intresserar mig extra mycket.
Båda är lika läsvärda – det är ditt syfte som avgör vilket sätt att förmedla kunskaperna du föredrar.
Jag valde Filippa – Engelsk prinsessa – Nordisk unionsdrottning.

Om du kommer till München missa inte storasyster Blanche krona som finns kvar. Den heter Bohemia Crown eftersom den från början tillhörde Anne av Böhmen. (Henne vet jag inget om – ännu).