Nu flyttar Kring böcker

Kring böcker har fått en egen domän www.kringbocker.se

Det mesta kommer att se likadant ut som förut. Lite mer möjlighet till samtal och diskussioner är den främsta anledningen till att Kring böcker kommer ut på egen domän.

Du som prenumererar på bloggen idag får strax/har fått ett mail om flytten som också berättar att det första inlägget blir Innan mörkret faller av Björn Elmbrandt. Om det av någon anledning inte fungerar, maila mig.

Du som ännu inte prenumererar. Varmt välkommen till den nya hemvisten. 

Detta är sista inlägget på den här blogg-sidan.

Annonser

Hemsökelse av Jenny Erpenbeck – från Mie

HemsökelseDet finns författare som skapar ett skimmer, dystert, ljust, kärleksfullt, fyllt av obehag, förväntan och aningar. Jag har just läst Jenny Erpenbecks bok Hemsökelse. I varje sida och berättelse förmedlar hon dessa skimmer. Hon för mig in och ur människorna i berättelsen, lilla flickan, trädgårdsmästaren, majoren i Röda armen, barndomsvännen, alla kretsar de kring huset och i naturen runt det. Hon öppnar och stänger ögonblicksbilder, allt i ett flödande skimmer. Jag har lätt att förstå att hon också är operaregissör, längtan, kärlek, sorg och död som kantar människornas levnad.

Hälsar Mie genom mig!

En gång Bergdala – alltid Bergdala

Bergdala-bokenLoppis en tidig lördagsförmiddag i slutet av augusti. I ett av de få stånd där det finns böcker, i den sedvanliga lådan på marken, ligger några gamla vackra skinnband och två tunna små häften. Det första har ordet ”glasbruk” i titeln. Jag bläddrar och det andra heter ”En gång Bergdala – alltid Bergdala”. Där mamma växte upp.

Hemma öppnar jag häftet, skapat 1983 av en studiecirkel i ABFs regi. För att bevara kunskaper kring Bergdala glasbruk.

Sidan 3 är ett helsidesfoto på arbetslaget i glashyttan taget någon gång på 1930-talet. Och där är morfar, och farbror Knut, och fabror Albert, Hilding på Torpet, Birger och Bror. Unga män som var snälla äldre farbröder när jag som liten sprang ut och in i glashyttan, hyttmästarens dotterdotter.

55 år på 1 sekund. Märkbart rörd. Läser vidare om handlare Trygg, min sommarlekkamrats pappa, och frysfacksföreningen, luffare och original, föreningsverksamheten och så rubriken ”Min barndom i Bergdala”, skrivet av min mamma! Texten blir väldigt suddig. Inte allt man vet om sina föräldrar.

Inte bara arbetar- och kulturhistoria utan även hela min sommarbarndom i vuxenord. Starkt!

Jag ska hälsa från Stina och Axel

Stina PiperEn slottsresa i Pipers och von Fersens fotspår. Augusti 2015.

Det började förra året med att jag och väninnan åkte till Skarhults slott och såg en utställning: Fem starka slottsfruar genom fem sekler. Och köpte Carin Bergströms bok om Stina Piper. Läste den och tyckte: Hej, där här är ju kul! På Bokmässan 2015 hittade jag Ett ståndsmässigt liv – om familjen von Fersen. Och nu verkar det vara en trend med adelsdamer från 1700-talet, så med kom även, Hedvig Elisabeth Charlotte – hertiginna vid det gustavianska hovet.
von FersenDet roligaste när man börjar på sådana ”nörd”projekt är att följa en tråd – i Carin Bergströms bok skriver hon om en skvallerbok – Svenska Grevar och Baroner – av Lazarus Rothschild, pseudonym för Paul Meijer Granqvist. ”Se & Hör-skrivet” om många gamla adelssläkter. På Kunskapskanalen lyssnade jag på ett författarporträtt – Eivor Martinus om sin bok Barndrottningen Filippa och hennes värld. Och spetsade öronen när Eivor berättade att hon ligger begravd i Vadstena Klosterkyrka

Så vi vill hälsa från Stina och hennes Scheffer i den lilla ”hyddan” de kallade slottet Stora Stora EkEk för och håller med henne om den vackra utsikten över parken och det hemska lilla barnspöket i trappan.
På Skokloster sa vi  ”hej” till de hennes son Magnus Fredrik Brahe (från första äktenskapet med Erik Brahe). Tyvärr var hon själv i klimatrummet (inte klimakterie-) och bara tillgänglig för konservatorer.

Aurora från Königsmarks morfar, Herman Wrangel visade sig vara en av byggherrarna till Skokloster, ett makalöst slott bevarat från 1600-talet.

Axel von Fersen d.y. o d.ä.Sen kom von Fersens – medge att de är stiliga! Och på Löfstad slott fick vi se Axel d.y. väst. Japp, den riktiga! Och Ljungs slott kom vi till en vacker augustidag med blek sol och vind som fladdrade i tunna vita linnegardiner i det gustavianska slottet. Och vi förstod bättre varför Scheffer kallade sitt slott för ”hyddan”.

Filippa, unionsdrottningen, 1394-1430, som var den som gjorde byggnationen av Vadstena klosterkyrka möjlig, hade en helt omarkerad gravvård i klosterkyrkan.

De har inte varit så synliga i verkliga livet, våra kvinnor. Behöver vi inte tydliggöra vår historia mer för de yngre? 

Ett berikande sommaräventyr som resultat av en bok! Som sen gav en till, och en till! Härligt!

Vad ett vackert ord kan ge för samtal

bildHustru presenterar ord-jag-slagit-upp-och-försöker-komma-ihåg. ”Vad betyder ‘eufemism’? Stora NE-boken.
Vackert ord, det har jag alltid tyckt om, svarar maken över morgonkaffet. Särskilt tänker jag på ett kvinnonamn!
Aururora? av Königsmarck? Vem var hon? Åhå barnbarn till Henrik Wrangel på Skokloster (lovar se efter om de finns som porträtt där) och tack Wikipedia., och troligtvis begraven i Quidlingburg, ett resmål för julmarknadsresa.
Nej, Eualia!
Eualia?
Tre vokaler!?
Vem var hon?

Tänk bara vad ett ord kan ge för trevligt samtal.

Enligt NE Ordbok betyder ‘eufemi’ – förskönande omskrivning av ett obehagligt innehåll. Wikipedia säger ‘gå bort’ är en eufemi för att ‘dö’. NEs Ordbok är på 1960 sidor och är viktmässigt en flyttfirmas fasa.

PS
Åsa-Nisses fru!!!

Bönbok för en vän – ett obekvämt porträtt

DidionNär barnen var små och vi hade läst en bok eller tittat på en film, frågade vi ofta – Vad handlade det här om egentligen? Den frågan ställer jag mig tidigt i läsningen av Bönbok för en vän av Joan Didion. Visst, det är 1970-tal, en diktatur i Centralamerika, men som jag ser det är det Grace försök att förstå Charlottes person som är bokens huvudtema. Är det för att hon är i chock när det visar sig att dottern är en terrorist? Är hon en djupt omedveten människa? Är det en bild av en människa som inte lyssnar, som inte verkar förstå någon annan bild av verkligheten än sin egen?  Hur mycket kan vi förstå av en annan människas val av äkta män, bilder av vad som hände/händer? Varför får jag en association till Marilyn Monroe? Grace – konstaterar nådigt – ja ibland cyniskt kring sina medmänniskor när hon skriver bönboken. Jag känner mig obekväm efter att ha läst boken.  –  Och det är ju spännande när böcker är så starka. Tack för tipset, Marianne!

Vad har du läst för bok som lämnat obehags-spår i dig?

Besatta – på trivsamt engelskt vis

bild-2Vad är det engelsmännen har som gör det så trivsamt, lättsamt, spirituellt och trevligt i detta fuktdrypande klimat med gamla mörka stora tegelhus? Samtalandets konst och en klassisk bildning, tänker jag efter att ha avnjutit De besatta av A.S. Byatt, engelsk författarinna. (Hon fick Bookerpriset 1990 för den här romanen). När jag bekantat mig med Prosperina och de övriga gudarna och gudinnorna, väsen och arketyper (jippi för Wikipedia!) som samtliga personer i romanen hänvisar till förstår jag vilken rikedom de har för att verkligen uttrycka vad de känner.
Vad handlar boken om?  En ej så framstående litteraturforskare på en 1800-talspoet finner två kärleksbrev ej avsedda för hustrun. Likt en spårhund nosar han upp mottagaren, en kvinnlig poet, kommer i kontakt med kvinnlig litteraturprofessor, specialiserad på den kvinnliga poeten och sedan flätar romanen sig mellan kärleksparet, deras brevväxling, förälskelse och poem och våra huvudpersoners jakt på vad som hände – genom ett antal brev och dagböcker som givetvis andra forskare vill äga till sina samlingar. Allt medan vi som läsare också får oss till livs bretagnska myter, grekiska gudinnor, okända personer ur bibeln med flera.
Berikande och trivsam är orden för denna roman hittad i källarrummet hos Ord & Bild på Drottninggatan i Stockholm. (En bokhandel man inte får missa när man är i Stockholm).

Elise Karlsson förnyar arbetarlitteraturen

Linjerskriver Stefan Johansson i en recension i DN av romanen Linjen av Elise Karlsson.  Efter 40 sidor fick jag nog. Kära nån om den mentala reflexionsnivån inte kommer högre än (Hon kommer första dagen på nytt jobb) ”…, men min klädsel skiljer ändå ut mig. Jag har inte rätt färger för våren, för i år, det är något skevt i längderna också.” Hon himlar med ögonen och tycker saker borde gå fortare än de gör. Suckar och pustar över det mesta och de flesta. Kanske så här arbetsgivare upplever 80-talister? Jag blev helt matt och gladde mig åt att inte vara arbetsgivare. Samtidigt sorgligt att det inte verkar kul med arbete längre. Det här kunde varit en uppsats i svenska på gymnasienivå, ingen högre stilistisk nivå.  Inget att lägga tid på.

Ett hus som huvudperson

HemsökelseJenny Erpenbecks roman Hemsökelse, har ett hus som ”huvudperson”. Från det att det byggs, tills det en dag rivs. Från början av 1900-talet till 1990-talet. Vi är i Nordöstra Tyskland och familjen som låter bygga huset är en judisk tygfabrikör. Kriget börjar och en arkitekt knuten till nazisterna övertar det, flyr när kriget förloras, ryssar ockuperar, östtyska staten fördelar boende osv. Trädgårdsmästaren består. Insprängt i tidens flöde är människornas minnen och öden. Korta, starka sekvenser. 177 sidor, danskt band. Läsvärd.
Jag tänkte när jag började läsa att, oh nej ,inte en bok till om krig och elände. Men det här är knivskarpa skärvor i människors liv, Jag heter inte Miriam var ett öde.

Om du älskar mumintrollen …..

Tove J….. kommer du att njuta oreserverat av Tove Jansson ”som brevvän”.  Hennes brev är fyllda av människorna, vännerna och familjen, resor hon gör, naturen kring öarna hon älskar och havet med stormarna, ‘Sjöberg’ kallas de. Men också glädje över vänskaper och kärleken, deppiga funderingar, idogt arbete, slitningarna mellan plikt och lust, vardagsmödor och utställningar. Allt serverat på Mumindalens verklighetsmatta. Jag älskar hennes finlandssvenska ‘vispa iväg ryssarna ur Finland’, de tyckte jag var ‘strottig’. Sjungande, kärv finlandssvenska. Och stora Hemskheter och Missförstånd och andra trevligheter.
Boken heter Brev från Tove Jansson, uval och kommentarer av Boel Westin och Helen Svensson.

Vad har du läst för intressant brevsamling?